Ett första försök att komma igång att blogga.
Har användt mig av dagboksskrivande och bloggande förr. Det var en ventil då. Ett sätt att släppa på trycket. Min förhoppning är att det kan hjälpa även denna gång. För jag behöver verkligen hjälp - på något sätt.
Då handlade det om kampen för att få barn. Om sorgen och oron för att kanske aldrig bli mamma. Barn blev det aldrig. Är så oerhört tacksam för att vi aldrig fick det där längtansbarnet. För hur hade det så varit nu?
Hade det varit som det är nu om vi fått det barn vi så längtade efter?
Så hur är det nu?
Jag har lämnat min man.
Jag har ansökt om skilsmässa.
Skilsmässan har gått igenom.
Jag är alltså singel.
Ensam. Ledsen. Trött. Orolig. Arg. Bitter. Ledsen. Ensam.
Glad ibland. Tills ett sms:s från fd maken dimper ned. Och jag läser det mot bättre vetande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar